Varför forskar inte Läkemedelsverket i de mest uppkomna symtomen efter covid19-vaccinationer?
Här är Läkemedelsvkerets portal. Vi har gått igenom både Swedish Pathogens Portal/RECOVAC och den nya svenska registerstudien från 2026. Det finns en viktig skillnad mellan vad data faktiskt visar och den övergripande formuleringen att vaccinationerna har ett “favorable benefit–risk profile”.
1. Vad RECOVAC säger om effektiviteten
RECOVAC är en registerbaserad observationsstudie, inte en randomiserad klinisk prövning. Den omfattar hela den svenska befolkningen och kan koppla ihop uppgifter om vaccination, covidinfektion, sjukhusinläggningar, intensivvård, dödsfall och potentiella biverkningar. Databasen uppdateras regelbundet. Swedish Pathogens Portal
För effektiviteten hänvisar portalen bland annat till Xu et al. (2022). Där fann man att två doser gav:
- hög skyddseffekt mot infektion före Omikron – över 85 % under de studerade tidsintervallen,
- betydligt lägre skydd mot infektion när Omikron dominerade,
- men fortsatt relativt högt skydd mot svår covid, sjukhusinläggning, IVA och död. Swedish Pathogens Portal
Det är alltså viktigt att skilja på skydd mot att bli smittad och skydd mot allvarlig sjukdom. Det senare var betydligt mer bestående.
2. Vad de grundar säkerhetsbedömningen på
Här blir det särskilt intressant.
Den nya studien från 2026 omfattar över två miljoner svenskar 65 år och äldre och följer dem från 2020 till juli 2024. Forskarna jämför vaccinerade med ovaccinerade och undersöker specifika diagnoser under olika tidsperioder efter vaccination: 1–30, 31–60 och 61–180 dagar. ScienceDirect
De undersökte bland annat:
- bältros,
- encefalit/myelit,
- MS,
- myastenia gravis,
- kranialnervspares,
- plötslig sensorineural hörselnedsättning,
- postinfektiös artrit,
- polymyalgia rheumatica. PubMed
De använde Cox-regression och justerade för möjliga störfaktorer (confounders). De gjorde också känslighetsanalyser där de bland annat lade till primärvårdskontakter och använde fem års sjukdomsfri “wash-out”-period för vissa analyser. PubMed
3. Och här finns ett viktigt fynd
Studien säger inte att inga biverkningssignaler finns.
Tvärtom hittade man statistiskt förhöjda risker för tre tillstånd:
| Tillstånd | Fynd efter vaccination |
|---|---|
| Plötslig sensorineural hörselnedsättning | HR 1,60 efter dos 1; 1,43 efter dos 2; 1,61 efter dos 3 |
| Polymyalgia rheumatica | HR 1,14 efter dos 2; 1,16 efter dos 3 |
| Bältros | HR 1,19–1,42 i känslighetsanalysen |
HR 1,60 betyder ungefär 60 % högre relativ risk, inte att 60 % av de vaccinerade drabbades. Det är en mycket viktig skillnad eftersom de absoluta antalen var relativt små. ScienceDirect
För flera andra tillstånd – bland annat encefalit, myelit, myastenia gravis och kranialnervspares – hittade man däremot inget stöd för en ökad risk. ScienceDirect
4. Varför skriver de ändå att vaccinerna är “generellt säkra”?
Det är forskarnas sammanvägda tolkning.
De konstaterar att de undersökta allvarliga tillstånden är ovanliga och att de flesta inte visade någon statistiskt säkerställd riskökning. Därför skriver de att resultaten stödjer en fortsatt gynnsam nytta–risk-balans, samtidigt som de uttryckligen säger att de måttligt förhöjda signalerna för hörselnedsättning, PMR och bältros bör uppmärksammas. ScienceDirect
Det är alltså inte samma sak som att studien har visat att alla möjliga långvariga eller mindre tydliga biverkningar saknas.
5. En viktig begränsning i just den här typen av registerstudie
Det här är kanske den viktigaste delen om du vill granska studien kritiskt.
Registerstudien kan upptäcka sådant som hamnar i vården och registreras som en diagnos. Den är därför mycket bra för exempelvis sjukhusinläggningar och diagnoser, men mindre lämpad för symtom som:
- extrem trötthet,
- koncentrationsproblem,
- hjärtklappning,
- diffus neurologisk påverkan,
- långvarig sjukdomskänsla,
- andra symtom som inte får en specifik diagnoskod.
Det finns faktiskt en separat RECOVAC-del där man använder självrapporterade symtom just för att försöka fånga mildare biverkningar som annars kan missas i vårdregistren. PubMed
6. Och en annan viktig sak: vilka biverkningar de väljer att studera
2026-studien är inte en studie av alla möjliga biverkningar. Forskarna har valt ut åtta specifika grupper av potentiella sällsynta biverkningar.
Det betyder att slutsatsen “vaccinerna är generellt säkra” egentligen ska läsas i ljuset av vad man faktiskt mätte:
Man fann inga ökade risker för de flesta av de specifikt undersökta diagnoserna, men fann vissa statistiska signaler för tre diagnoser.
Det är en betydligt mer precis beskrivning av vad data visar.
Dessutom finns deklarerade intressekonflikter: bland annat har en av författarna aktieinnehav i AstraZeneca och en annan har rapporterade konsult-/föreläsningsrelationer med flera läkemedelsföretag, däribland Pfizer och AstraZeneca. Det betyder inte automatiskt att resultaten är felaktiga, men det är relevant information när man granskar studiens förutsättningar.