EMA´s förbluffande signalspaningar säger mycket…..

Spännande rapporter som visar hur EMA undviker att ta fram sanningar om Covid19-vaccinet:

Av de 2 322 888 rapporterna om covid-19-vacciner klassificeras 972 293 som allvarliga, motsvarande 41,9 procent. EMA undviker att forska i orsakssamband i dessa allvarliga. Så slipper man offentliggöra bevis.

Sammanfattning

Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har sedan 2020 samlat rapporter om misstänkta biverkningar av covid-19-vacciner i databasen EudraVigilance. Myndigheten har tillgång till samtliga uppgifter och använder en egen indikator för att upptäcka signaler, Reporting Odds Ratio (ROR). Trots detta publicerar den inga beräkningar av sådana signaler, och mer än hälften av rapporterna i databasen (51,8 procent) är inte tillgängliga via myndighetens offentliga portal.

Vi har tillämpat de fyra metoder för signaldetektering som används av hälsomyndigheter på de 2 322 888 rapporterna om covid-19-vacciner: EMA ROR, den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA PRR, Världshälsoorganisationens (WHO) bayesianska metod BCPNN och den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA Gamma-Poisson Shrinker (GPS).

Av 12 203 undersökta effekter upptäcktes 612 med samtliga fyra metoder.

Alla signaler som EMA officiellt har erkänt ingår bland dessa. Samma beräkningar visar också signaler som myndigheten inte offentliggör: allvarliga neurologiska tillstånd, däribland Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, kroniska syndrom efter vaccination, immunologiska fenomen och en rad tromboser som berör nästan hela det venösa systemet.

Metoden återfinner det som myndigheten till slut har erkänt. Den upptäcker också det som myndigheten inte visar.

1. En offentlig databas, konfidentiella resultat

Farmakovigilans bygger på en enkel princip. Ett läkemedel fortsätter att övervakas efter att det har släppts ut på marknaden, och varje misstänkt biverkning ska kunna rapporteras, samlas in och analyseras.

I Europa sker denna övervakning genom EudraVigilance, den databas som förvaltas av EMA och som samlar rapporter från vårdpersonal, patienter och läkemedelsföretag.

Databasen har aldrig tidigare belastats lika mycket som med covid-19-vaccinerna. På några år har mer än två miljoner rapporter om dessa vacciner registrerats. Frågan om öppenhet har heller aldrig varit lika angelägen.

Manipulerande av EMA!

Av 13 083 016 analyserbara rapporter kan endast 6 300 772 konsulteras via EMA offentliga portal. De återstående 6 782 244 rapporterna, motsvarande 51,8 procent, är inte tillgängliga för allmänheten, oberoende forskare eller journalister.

EMA gömmer signaldetektering Framför allt publicerar myndigheten inga resultat från sin signaldetektering. Den beräknar ändå internt mått på oproportionalitet, framför allt ROR.

Fortsatt manipuleringa av EMA till allmänheten.Medborgaren ser bara listor över fall. Hen får aldrig se det mått som skulle göra det möjligt att avgöra om en effekt rapporteras oftare för ett visst vaccin än för andra läkemedel.

Men här kommer det som fattas i EMA:s undersökning:Denna undersökning ska fylla den luckan. Vi har beräknat de fyra referensindikatorer som används av hälsomyndigheter för varje vaccin och varje rapporterad effekt, baserat på hela databasen.

Uppgifterna

Analysen omfattar samtliga 13 083 016 analyserbara rapporter i EudraVigilance-databasen. Av dessa nämner 2 322 888 minst ett covid-19-vaccin.

Rapporterna har grupperats efter vaccin, utan dubbelräkning inom respektive vaccin: Comirnaty (Pfizer-BioNTech), Vaxzevria (AstraZeneca), Spikevax (Moderna), Jcovden (Janssen), Nuvaxovid (Novavax), samt Valneva, VidPrevtyn Beta, Kostaive och Bimervax.

Biverkningarna har kodats enligt den internationella medicinska ordlistan MedDRA, på nivån för föredragen term.

För varje rapporterad effekt har vi registrerat de lagstadgade allvarlighetskriterierna:

dödsfall, livshotande tillstånd, sjukhusinläggning, funktionsnedsättning, kvarstående följder och medfödd avvikelse.

Principen för oproportionalitet

För varje kombination av vaccin och effekt fördelas alla rapporter i en fyrfältstabell genom att två frågor kombineras:

1. Gäller rapporten det undersökta vaccinet?
2. Nämner rapporten den undersökta effekten?

Man undersöker sedan om andelen rapporter om denna effekt bland rapporterna för det aktuella vaccinet är större än andelen bland alla övriga rapporter i databasen.

Om vaccinet inte utmärker sig bör de båda andelarna vara ungefär lika stora.

Om en effekt är tydligt överrepresenterad föreligger oproportionalitet, och därmed en signal. EMA bluffar här!

Beräkningen kräver att samtliga övriga rapporter i databasen är tillgängliga, eftersom de utgör jämförelsegruppen. Det är just detta som EMA offentliga portal inte möjliggör. Utan den fullständiga databasen går det inte att beräkna signaler utifrån hela materialet.

Fyra metoder, fyra myndigheter

ROR – EMA

Rapporteringsoddskvot. En signal identifieras om den nedre gränsen för 95-procentigt konfidensintervall överstiger 1.

PRR – MHRA

Förhållande mellan rapporteringsandelar. Metoden används av den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA. En signal identifieras när PRR är minst 2, chi-två-värdet är minst 4 och det finns minst tre fall.

BCPNN – WHO

En bayesiansk metod från Uppsala Monitoring Centre, som tillämpas på WHO databas VigiBase. En signal identifieras om den nedre gränsen IC₀₂₅ är positiv.

GPS – FDA

Gamma-Poisson Shrinker. En signal identifieras när den nedre gränsen EB05 når minst 2.

De två bayesianska metoderna justerar automatiskt uppskattningar som bygger på få fall mot frånvaro av en signal. En effekt som upptäcks med dessa metoder anses därför särskilt robust enligt undersökningens metodik.

Undersökningens styrka ligger i att resultaten överensstämmer mellan metoderna. En effekt som upptäcks med alla fyra uppfyller samtidigt kriterierna hos EMA, MHRA, WHO och FDA.

Så läser man tabellerna

För varje effekt anges antalet rapporter, antalet rapporter med dödsfall, antalet med sjukhusinläggning och de fyra indikatorerna.

ROR och PRR är 1 när det inte finns någon oproportionalitet. Ett ROR på 8 betyder att oddset för att effekten ska rapporteras är åtta gånger högre än i resten av databasen. Se efter i tabellerna vilka symtom som har mer än 8 i ROR fältet! De som har det bör alltså forskas fram ett orsakssamband. Det görs inte!

BCPNN konfidensintervall är uttryckt som en logaritm med basen 2. Ett värde på 2 motsvarar fyra gånger den förväntade rapporteringsnivån. Den nedre gränsen IC₀₂₅ måste vara positiv.

GPS-måttet EBGM är 1 när det inte finns någon oproportionalitet. Den nedre gränsen EB05 måste vara minst 2 för att en signal ska identifieras.

3. Rapporternas omfattning

Av de 2 322 888 rapporterna om covid-19-vacciner klassificeras 972 293 som allvarliga, motsvarande 41,9 procent.

Mer än fyra av tio rapporter beskriver en händelse som uppfyller minst ett lagstadgat allvarlighetskriterium. Enligt undersökningen är detta långt ifrån bilden av ett system för biverkningsövervakning som domineras av lindriga reaktioner vid injektionsstället.

Tabell 1. Rapporter efter allvarlighetskriterium – samtliga covid-19-vacciner

Av de 12 203 effekter som undersökts för samtliga vacciner passerar 1 674 gränsvärdet för minst en metod och 612 gränsvärdet för alla fyra.

Samtliga 612 är förknippade med minst en rapport som uppfyller ett allvarlighetskriterium. För 306 finns minst en rapport med dödsfall.

Janssen uppvisar enligt undersökningen den mest oroande profilen. Av 73 151 rapporter innehåller 2,08 procent ett dödsfallskriterium, vilket är den högsta andelen bland de större vaccinerna.

Dessutom utgör signalerna som upptäckts med alla fyra metoder 11,4 procent av de undersökta effekterna för detta vaccin, nästan tre gånger så stor andel som för Pfizer (4,1 procent).

Moderna följer efter, med 1,76 procent rapporter med dödsfall och 11,1 procent med sjukhusinläggning, jämfört med 8,2 procent för Pfizer.

AstraZeneca har den högsta andelen allvarliga rapporter (47,3 procent) och kvarstående följder (3,0 procent).

Vacciner som introducerades senare eller användes i liten omfattning kräver särskild uppmärksamhet, trots att antalet rapporter är begränsat.

Av de 437 rapporterna för VidPrevtyn Beta klassificeras 95,2 procent som allvarliga, och 26 innehåller ett dödsfallskriterium.

För Kostaive klassificeras samtliga 34 rapporter som allvarliga, varav åtta innehåller ett dödsfallskriterium.

Dessa antal är för små för att fastställa en statistiskt robust profil, men enligt undersökningen motiverar allvarlighetsgraden i sig en förstärkt offentlig övervakning.

5. De erkända signalerna alla upptäckta

Ett verktyg för att upptäcka signaler bör först och främst bedömas efter sin förmåga att återfinna sådant som redan är fastställt.

Resultatet är enligt undersökningen entydigt: samtliga signaler som EMA till slut har erkänt upptäcks med alla fyra metoder.

Myokardit omfattar 16 776 rapporter, varav 8 459 med sjukhusinläggning och 401 med dödsfall. ROR är 8,26.Orsakssamband har forskats fram

Perikardit har ett ROR på 10,05 och myoperikardit ett ROR på 17,04. Här har ett orsakssamband forskats fram. 

Syndromet med trombos och trombocytopeni har ett ROR på 599, ett av de högsta i hela analysen, och 194 rapporter med dödsfall.

Guillain-Barrés syndrom omfattar 3 395 rapporter med sjukhusinläggning och når ett ROR på 9,30 för Janssen.

Kraftiga menstruationsblödningar omfattar 48 762 rapporter och har ett ROR på 15,5.

Enligt undersökningen infördes dessa signaler i vaccinernas produktinformation först efter långa utvärderingsförfaranden, ibland efter flera månaders omfattande användning.

Uppgifterna fanns i databasen. Myndigheten kunde ha gjort dessa beräkningar och offentliggjort dem.

Tabell 3. Signaler som EMA har erkänt – samtliga fyra indikatorer

Originaltabellen innehåller även PRR, BCPNN och GPS för varje effekt. Samtliga rader uppfyller enligt EU-Vigil de fyra metodernas kriterier.

Metoden fungerar. Och den upptäcker också allt det övriga.

6. Signalerna som EMA inte visar

Utöver de erkända signalerna identifierar analysen andra signaler som också uppfyller tröskelvärdena för samtliga fyra metoder. Enligt EU-Vigil offentliggör EMA inga uppgifter om dessa.

Neurologiska skador

Den mest slående signalen gäller Creutzfeldt-Jakobs sjukdom i samband med Pfizer-vaccinet.

Enligt undersökningen förekommer signalen i uppgifterna från februari 2022: 70 rapporter, varav 43 med dödsfall, och ett ROR på 3,57.

Denna sällsynta och alltid dödliga prionsjukdom rapporteras enligt analysen oftare med detta vaccin än med övriga läkemedel, och samtliga fyra metoder visar samma signal.

Andra allvarliga tillstånd följer:

• Myelit, inflammation i ryggmärgen: 484 rapporter för Pfizer, varav 317 med sjukhusinläggning.
• Transversell myelit: 281 rapporter för AstraZeneca, varav 163 med sjukhusinläggning.
• Utebliven reaktion på stimuli: förekommer i 1 060 rapporter för Moderna, varav 193 med dödsfall.
• Hemipares, partiell förlamning på ena sidan av kroppen: 205 rapporter för Janssen.

För samtliga vacciner är känselstörningar omfattande i materialet: 72 399 rapporter om stickningar eller parestesier, varav 6 482 med sjukhusinläggning, och 44 304 rapporter om nedsatt känsel, varav 5 397 med sjukhusinläggning.

Därtill kommer 10 504 rapporter om neuralgi och 8 680 om ansiktsförlamning.

Kroniska syndrom

En andra grupp resultat visar enligt EU-Vigil en bild som länge inte har fått utrymme i den officiella kommunikationen.

Kroniskt trötthetssyndrom omfattar 3 635 rapporter, varav 817 med sjukhusinläggning, och har ett ROR på 9,9.

Postvaccinationssyndrom, under just denna beteckning, omfattar 1 226 rapporter för Pfizer, varav 307 med sjukhusinläggning, och har ett ROR på 18,3.

Tinnitus omfattar 27 882 rapporter, varav 1 368 med sjukhusinläggning.

Bältros, det vill säga reaktivering av varicella-zosterviruset, omfattar 27 040 rapporter, varav 1 427 med sjukhusinläggning.

Hjärndimma, som omfattar koncentrations- och minnesproblem, förekommer i 6 431 rapporter.

Dessa kliniska tillstånd, som länge har hänvisats till som enstaka vittnesmål, får enligt undersökningen statistisk tyngd i detta material.

Immunologiska fenomen

Antikroppsberoende infektionsförstärkning, antibody-dependent enhancement, betecknar en mekanism där vaccininducerad immunitet kan förvärra en infektion i stället för att förebygga den.

Den förekommer i 49 rapporter, varav 12 med dödsfall, och har ett ROR på 78,5.

Antalet fall är litet, men signalen passerar enligt undersökningen samtliga fyra tröskelvärden, inklusive de bayesianska metodernas kriterier, vilka är avsedda att minska risken för falska signaler som bygger på få fall.

Multisystemiskt inflammatoriskt syndrom hos barn omfattar 109 rapporter för Pfizer, varav 85 med sjukhusinläggning, och har ett ROR på 18,4.

Tabell 4. Signaler som EMA inte publicerar – samtliga fyra indikatorer

Originaltabellen innehåller också PRR, BCPNN och GPS. Enligt EU-Vigil uppfyller samtliga rader kriterierna för alla fyra metoder.

Trombos: nästan hela det venösa systemet

För adenovirala vektorvacciner är trombossignalen inte begränsad till trombocytopenisyndrom med trombos, det enda tillstånd som fortfarande tas upp i den offentliga kommunikationen. För AstraZeneca identifierar de fyra metoderna en hel serie olika lokalisationer.

Tabell 5 · Trombos som upptäckts med alla fyra metoderna, AstraZeneca

För Janssen är bilden densamma: 1 374 rapporter om trombos, varav 96 med dödlig utgång, 861 fall av djup ventrombos, 197 fall av lungtrombos och 142 fall av trombos i hjärnans venösa sinusar. Därutöver rapporteras 35 fall av kranskärlstrombos, varav 10 med dödlig utgång, samt 51 fall av trombos i hjärtats kamrar.

Allvarlighetsgraden framgår av den rapporterade vården: 96 rapporter nämner intubation, varav 50 med dödlig utgång, 171 fall med intensivvård och 58 fall med mekanisk ventilation.

Tabell 6 · Trombos som upptäckts med alla fyra metoderna, Janssen

Varje rad överskrider samtliga fyra tröskelvärden:

• ROR: den nedre konfidensgränsen är > 1.
• PRR: ≥ 2 och χ² ≥ 4.
• IC₀₂₅: > 0.
• EB05: ≥ 2.

Hjärtat – bortom mRNA

Hjärtpåverkan är inte begränsad till myokardit hos unga män, vilket är den enda form som har uppmärksammats i den offentliga debatten. Arytmi omfattar 18 160 rapporter, varav 232 med dödlig utgång. Takykardi uppgår till 25 568 rapporter för Pfizer, varav 3 740 med sjukhusinläggning. Synkope förekommer i 8 584 rapporter för Moderna, varav 113 med dödlig utgång. Bröstsmärta uppgår till 58 323 rapporter, varav 12 088 med sjukhusinläggning och 523 med dödlig utgång.

Ännu mer oväntat är att Novavax, ett rekombinant proteinvaccin som presenterats som ett alternativ till mRNA-tekniken, också uppvisar hjärtsignaler som upptäckts med samtliga fyra metoder. Dessa gäller perikardit (ROR 7,9), myoperikardit (ROR 12,6), arytmi (ROR 7,4), takykardi (ROR 7,7) och perikardutgjutning.

Antalen är relativt små, i linje med vaccinets begränsade användning, men överensstämmelsen är fullständig.

Tabell 7 · Hjärtsjukdomar: de fyra indikatorerna

Varje rad överskrider samtliga fyra tröskelvärden: ROR nedre konfidensgräns > 1 · PRR ≥ 2 och χ² ≥ 4 · IC₀₂₅ > 0 · EB05 ≥ 2.

9

Menstruationscykler

EMA har endast erkänt rikliga menstruationsblödningar. Uppgifterna visar en betydligt bredare störning av menstruationscykeln. Enbart för Pfizervaccinet upptäcker de fyra metoderna 35 352 rapporter om rikliga blödningar, 27 619 om menstruationsrubbningar, 18 651 om oregelbundna menstruationer, 18 417 om smärtsamma menstruationer, 14 168 om försenade menstruationer, 13 049 om alltför täta menstruationscykler och 5 029 om alltför glesa menstruationscykler. Det finns också 341 rapporter om anovulatoriska cykler och 188 om försenad ägglossning, med ett ROR på 22,7.

Tabell 8 · Menstruationscykeln, Pfizer: de fyra indikatorerna

Varje rad överskrider samtliga fyra tröskelvärden: ROR nedre konfidensgräns > 1 · PRR ≥ 2 och χ² ≥ 4 · IC₀₂₅ > 0 · EB05 ≥ 2.

Det handlar inte bara om blödningsmängden: hela den hormonella cykeln tycks vara påverkad.

Bristande skydd

Ett sista fynd belyser frågan om effektivitet. Bland rapporterna med dödsfall avser de vanligast angivna termerna inte en toxisk effekt: de avser ett bristande skydd. Det finns 2 317 rapporter om ”COVID-19” med dödsfall, 1 225 om ”vaccinationssvikt” och 754 om ”COVID-19-pneumoni”. För Pfizer ligger ”COVID-19” och ”vaccinationssvikt” högst bland rapporterna med dödsfall, med 1 105 respektive 937 fall.

Till detta kommer en signal som är specifik för vaccinationsscheman: blandning av vacciner från olika tillverkare förekommer i 19 004 rapporter, varav 203 med dödsfall, med ett ROR på 282.

Tabell 9 · Bristande skydd: de fyra indikatorerna

Varje rad överskrider samtliga fyra tröskelvärden: ROR nedre konfidensgräns > 1 · PRR ≥ 2 och χ² ≥ 4 · IC₀₂₅ > 0 · EB05 ≥ 2.

Diskussion

Vad EMA skulle kunna publicera

Ingen av de beräkningar som presenteras här kräver resurser som ligger utanför en europeisk myndighets räckhåll. De bygger på metoder som publicerades för mer än tjugo år sedan, varav en är EMA egen indikator. De tillämpas på uppgifter som myndigheten har fullständig tillgång till. Frågan är därför inte om EMA skulle kunna ta fram dessa resultat, utan varför myndigheten inte publicerar dem.

Myndighetens offentliga portal erbjuder listor över fall och sammanställningar. Det är rådata som vilken kommentator som helst kan avfärda genom att hänvisa till rapporteringsbias. Portalen erbjuder inga mått på disproportionalitet, vilket är just det verktyg som bemöter dessa invändningar genom att jämföra varje vaccin med resten av databasen. Dessutom är hälften av databasen fortfarande stängd, vilket hindrar allmänheten från att återskapa dessa beräkningar utifrån offentliga data.

Värdet av samstämmighet

Den vanliga invändningen mot farmakovigilansanalyser gäller hur bräckliga enskilda signaler är. Den invändningen håller inte här. De 612 identifierade signalerna uppfyller samtidigt EMA, MHRA, WHO och FDA kriterier. Två av dessa metoder är bayesianska och straffar systematiskt små datamängder. En signal som står sig vid samtliga fyra metoder är inte en statistisk artefakt. Det är precis vad hälsomyndigheterna själva definierar som en signal som måste utvärderas.

Dataunderlagets omfattning

Farmakovigilansrapporter är spontana rapporter. Antalet beror på hur mycket produkten används, mediernas uppmärksamhet och rapporteringspraxis. Därför resonerar denna undersökning i termer av disproportionalitet, inte absoluta antal.

En rapport ”med dödsfall” innebär att dödsfall anges som ett allvarlighetskriterium. Eftersom en rapport kan nämna flera effekter går antalen för de olika effekterna inte att summera. Effekter med små antal kommer att ha nytta av en ny bedömning i takt med att databasen växer. Ingen av dessa försiktighetsåtgärder förändrar signalernas status: det är signaler som enligt regelverket måste undersökas.

12. Slutsats

När de fyra detektionsmetoder som används av hälsomyndigheterna tillämpas på den fullständiga EudraVigilance-databasen identifieras 612 robusta signaler med koppling till covid-19-vacciner. Metoderna identifierar samtliga signaler som EMA har erkänt. De identifierar också andra signaler med lika stark statistisk grund, som myndigheten inte publicerar några uppgifter om: Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, myelit, kroniska syndrom efter vaccination, tromboser på flera olika ställen, hjärtsjukdomar utöver dem som är förknippade med mRNA-vacciner samt omfattande störningar av menstruationscykeln.

Dessa resultat väcker en fråga som går utöver vetenskapen: allmänhetens rätt att få veta vad övervakningsdata om de läkemedel som administreras till dem innehåller.

EMA har tillgång till den fullständiga databasen, metoderna och resurserna. Myndigheten publicerar varken signalerna eller hälften av uppgifterna.

EU-Vigil publicerar båda.